De finns mitt ibland oss...

...och de går som vanliga människor på våra gator och torg... de kan vara svåra att upptäcka...

Man kan känna igen dem på de lätt nedåtvridna mungiporna, hårt sammanpressade, snipiga munnarna, kutiga ryggarna och näsan i vädret... de märks dock så fort de öppnar munnen - de är de otrevliga, ohyfsade fullblodsegoisterna. Det som kännetecknar dem är att de alltid ska ta upp andras tid, med sina högst personliga åsikter och tyckanden, utan att visa någon som helst hänsyn eller respekt till andra männsikor. De förväntar sig att alla lyssnar, håller med eller håller käften. De förväntar sig oftast att alla ska delta ivrigt i deras eviga korståg mot olika saker som ska gynna deras egen tillvaro. De kännetecknas också av att de sällan kan ta kritik. Obs - se upp med det dåliga humöret.

"Trevlighetsfascisterna" är relativt lätta att särskilja från fullblodsegoisterna. De kännetecknas av lätt nervösa ryckningar och smårforcerade skratt i sin iver att allt ska vara bra och att man ska ta en kaka till, så att man inte blir osams. De yttrar sig gärna på det sättet om en kvinna har starka åsikter. Könet kan dock variera. De är nästan farligare än de ohyfsade, självupptagna egoisterna, då de i förlängningen blir ett hot mot demokratin i sin iver att tysta alla diskussioner. De är riktigt otrevliga!

Sedan har vi de välpolerade, väloljade skolpolitikerna som har fullt upp med att leva upp alla de skattepengar de faktiskt har ohyfset att ta ut i höga löner. Pengar som istället borde gå direkt till kärnverksamheten, till eleverna och oss som faktiskt är nära våra ungdomar - vår framtid. Fyyy! De är relativt lätta att upptäcka då de undviker skolbyggnader och kännecknas av att de ständigt öppnar munnen, i tid och otid. Men det de säger och det katten gör - kan man lägga i samma låda!

Sedan har vi de som ingår i "matriarkatets patriarkat". De är riktigt läskiga för de är mycket subtila och nästan osynliga *huuu - ryser vid blotta tanken* men de berättar jag om en annan gång...

Godnatt för bövelen!